Apples releaser brukar vara hypade, men gårdagen var någonting i hästväg. Det surrade genom bloggosfären, hela facebook vibrerade upphetsat och twitterkvittret fladdrade som fjärilar i cybervärldsmagen. Vad skulle det bli? Bara någon timme efter den globalt utsända webbpresentationen av iPad fylldes den virtuella etern med heta önskningar om att få sin alldeles egen äppeltablett, som Snorkfröken skrev så sött.
När man inte trodde det skulle gå att skrälla högre kommer nästa skalv, som får gårdagens hysteri att framstå som en lamt planerad brandövning, och än en gång får Kalifornien se sig besegrade av Cambridge, Massachusetts. Inga mindre än Nature släpper en artikel av Daniel Lieberman och medarbetare vid Harvard University, som handlar om löpning barfota kontra löpning i skor.
Få löpare har kunnat undgå kontroversen kring frågan om vilken fotisättning som är den mest naturliga eller den mest skonsamma, och även om åsikterna haglar lika ljudligt och tätt som experterna står och gastar som spön i backen, så har faktiskt ingen hittills lyckats visa något substantiellt och vetenskapligt hållbart i frågan. Det spelar liksom ingen roll om skoindustrin prisar sin senaste rymdforskningsavknoppade motion control, eller sjukgymnaster och löpbutiksbiträden idisslar sitt "rulla från hälen till tån", lika lite som när Tarahumaraindianerna springer ultra med sandaler av däckslangar, Colting skyltar med FiveFingers i Runner's World, eller Barefoot Ted predikar sitt evangelium.
Ingen har hittills kunnat visa att det är på det ena eller det andra sättet, och oavsett vilken pålle nu verkat vara uppenbart mest trovärdig att satsa sina sekiner på så har vi hittills, åtminstone i kunskapsteoretisk mening, faktiskt inte vetat någonting alls.
Ända tills idag.
Nu vet vi. Och det här är en sån jätteskräll att jag föreslår att ni tittar själva på vad Lieberman och gänget har att säga. I samband med Naturepeket har hans labb släppt en webbsida som presenterar resultaten av hans studie på ett fantastiskt bra och pedagogiskt sätt. Följ bara Next-pilarna, läs varenda ord, och sätt videoklippen på repeat. Den som hellre vill fördjupa sig i matematiska modeller och har access till Nature kan läsa originalartikeln här. Eller för den delen, en Youtube-länk för den slappe fan som inte orkar läsa alls. Tassa lugnt!
28 januari 2010
Dagen då världen höll andan
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
13 kommentarer:
men....Hur gör jag med mina ömtåliga fötter? Går det att vänja dem? Ska lusläsa.......
Ja, man ska vänja sig, och speciellt fötter och vader. Långsamt, varsamt.
Härligt! Tack Fredrika. Har redan påbörjat studierna!
Japp intressanta studier. Jag springer i redan så icke-dämpade skor så frågan är om jag också ska hoppa på barfota-tåget.
Planen är lite mer barfota intervaller på gräs i sommar i alla fall =)
jag har så känsliga fötter så minsta sten eller barr gör ont, jag skulle nog aldrig kunna springa barfota.
Är det intressant eller är det intressant !!
Jag har brukat kalla mig "natural born midfoot-forefoot striker" eftersom jag sprang som fan som liten, barfota eller i de tunna blåa gympaskor som fanns på den tiden. Samma sak när jag var ung. När jag började löpräna som gammal hade jag också bara ett par tunna trasiga träningsskor. Jag minns att jag fick ordentlig träningsverk just i vaderna i början. I de skorna sprang jag mina första fem "Lidingölopp" hemma och första gången jag klarade milen under en timme sprang jag barfota på gräs. 2005 köpte jag mina första moderna löparskor och man kan undra hur det har påverkat fotisättningen. Även om jag inte förändrar fotvinkeln, så har ju hälen, som påpekas i undersökningen, en dryg centimeters tjocklek. Men eftersom skorna är 4-5 år gamla och har gått över 300 mil, har de nog förlorat sin dämpning, vilket möjligen avhåller mig från hällöpning. Det känns som om jag sätter framfoten i marken och fotavtrycken i snön har ingen nerförsbacke bakom hälen, men en filmkamera skulle ändå vara bra att ha.
Sommeren 2007 fick jag en aha-upplevelse, när jag joggade barfota på idrottsplatsens gräsmatta och lätt höll samma fart som med skor på banan. Då tänkte jag mest att det handlade om skornas vikt och sedan köpte jag mina Adistar Comp 4 (som dock har en liten häl).
När jag springer har jag en känslomässig idé om att foten redan ska vara på väg tillbaka jämfört med kroppens tyngdpunkt när den tar mark och med en avslappnad fot kommer då framfoten först.
En del (t.ex Tildo) talar om att springa på tå, vilket är svårt och uppenbarligen en missuppfattng. Hela foten kommer att ta kroppstyngden när kroppen passerar över foten. Annars skulle man behöva böja benet mycket. Nu blir det i stället vadmuskeln och hälsenan som sträcks ut.
(Men vad det var som hände i bloggosfären i onsdags har jag fortfarande ingen aning om).
Rättelse: Det är klart att det blir en nerförsbacke bakom fotavtrycket i snön. Jag menar att den är mer lodrät än snett sluttande.
Shit vad intressant! Ska genast lusläsa.
Och Jumpers känslomässiga idé om att foten ska vara på väg tillbaka har jag också. Jag ska liksom nästan vara på väg att dra upp foten innan den hunnit ta mark. :) Då landar jag automatiskt på mitt- eller framfoten.
Men jag har ännu inte kommit så långt att jag gett upp mina superdämpade skor, och jag kommer kanske inte ge upp skor helt och hållet överhuvudtaget. Men när jag investerar i nya blir det helt klart några med klart mycket mindre häl. Och fivefingers ska testas så fort det blir vår! :D
Mycket förklarande och intressant artikel. Vad jag fascineras mest av är det två bilderna där barfotalöpning sker på den här sidan
http://barefootrunning.fas.harvard.edu/4BiomechanicsofFootStrike.html
Där ser man hur "hammarslaget" fortplantar sig genom hela benet vid hällöpning. På bilden med framfotslöpning däremot så ser man något helt annat, där ser inte benet ut att påverkas på långt när samma sätt.
Bara dessa två videosnuttar får mig att helt byta religion. Jag har i och för sig redan varit på och nosat lite på POSE-metoden så lite har jag redan anammat metodiken.
Men efter ha sett de där två videosnuttarna så vill jag ALDRIG mer springa på hälen och utsätta min kropp för dessa hårda stötar!
Inte nån ringde mig när Apple presenterade sitt pekbord. Men lustigt nog så blev jag uppringd igår, tror jag det var, att det stod om denna studie i DN.
Run softly.
Jag tror du kommer gilla nedanstående intressanta analys av Steve Magness:
http://stevemagness.blogspot.com/2010/02/new-studies-on-footstrike-do-faster.html
Han har fler intressanta inlägg på sin blogg om just det här ämnet.
Hej kumpaner,
var inte meningen att lämna er i kylan. Jättekul med kommentarer!
Ingmarie: första frågan är väl kanske varför dina fötter är ömtåliga, vad det är för fel. Är det något som skulle må bra av mer barfotaträning, eller bli värre? Det är ju trots allt även fotstyrka vi pratar om här. Om du kan bygga upp fotstyrkan så kommer du givetvis kunna springa barfota, om det är så pass mycket fel på dina fötter att det inte är möjligt, ja då kanske det inte går. Det som är tänkvärt i sammanhanget är att skor på "konstgjort" sätt försvagar våra fötter, vilket i förlängningen (och särskilt vid mycket och intensiv träning som du säkert ägnat dig åt) kan leda till skador. Det vore intressant att höra mer konkret om vad det är problematik.
Gunnar: givetvis, med de svaga fötter vi skofotingar har gäller det att bygga upp från grunden och ha respekt för den processen.
Benet, tänkte du skulle gilla det här, vi är ju lite likisar!
Dunceor, ja, vi är väl lite grand i samma läge, och har förberett oss ganska bra för mer barfotaträning. Jag har dock börjat redan nu (i sommar vill jag kunna springa längre sträckor) och kan varmt rekommendera aquasocks som säljs för ynka 149 spänn på simbutiken.se. Riv ur den extra hälkudde som sitter under innersulan bara. Varmt och gott, och hur kul som helst att springa med barfotafeeling i snö!
Jossan - träning min sköna, träning! :-)
Jumper, ja, du har väl haft tur som är född på rätt sida om joggingskorevolutionen. Intressant det du berättar. Och jag kan visa dig min iPad när jag fått en sån i present :-)
Therese, tack, det du beskriver är ett kanontips för bättre teknik. Helt rätt känsla! Jag kommer inte heller att springa helt utan skor, men dämpade har jag vant mig av med för ett ganska bra tag seda och är mycket lycklig över det. Ett par racing flats, sen är man fast :-) Helt barfota tror jag är bra som träning.
Carina, visst blir man chockad att se det så tydligt! Aj, liksom. Snart tassar vi ihop i våra aquasocks :-)
Badgear: precis så! Lugn tass tillbaka :-)
Medeldist, tack, superkul! Vad gäller farten så kan jag ju alltid hoppas på effekter ;)
Skicka en kommentar