27 november 2009

Awesome girls

Jag har fått en utmärkelse. "I think you are an awesome girl", av ingen mindre än Ingmarie, bloggosfärens antagligen mest meriterade löpare och definitivt en av dess tyngsta skribenter. I utmärkelsen ingår uppmaningen att skriva tio saker om sig själv, så jag gör väl mitt bästa att ta upp sådant som normalt inte hamnar i bloggen:

1. Jag började blogga för att det påstods i en DN-artikel att det inte fanns några nördkvinnor som också bloggade om träning.

2. Ibland blir jag trött på det själv, men jag är uppvuxen med att man alltid ska ha en åsikt, om allting, alltid. Det som skrämmer mig är att folk i det här landet faktiskt lyssnar på vad man säger då. Man kan inte häva ur sig vad som helst på samma sätt. Och ofta är man ganska ensam om att överhuvudtaget stå för något, inte minst något som avviker.

3. Jag är utbildad verkstadsmekaniker och skulle bli verktygsmakare en gång i tiden. Under min praktik var jag troligtvis första kvinnan på golvet någonsin på Sveriges äldsta mekaniska verkstad, men sedan fick facket gå in för att överhuvudtaget få mig anställd. Vi kan inte ha en kvinna som jobbar skift hette det, så jag hamnade på kontrollen.

4. För bara sju-åtta år sedan var jag hur sjuk som helst. Hypotyreos, vitiligo, celiaki, eksem, ledvärk, allergier och astma; jag var dessutom tjock och hade konstant ont och i magen och kramper. Typ såna där skumma kroniska multipeldiagnoser som folk förtidspensioneras för. Det var piller-4-life som gällde. Jag började med strikt glutenfri vegankost, och är kärnfrisk och medicinfri idag.

5. På åttiotalet lyckades jag klara mig undan en ganska så säker skådespelarkarriär genom att bli mamma. Tycker det är perfekt att bocka av familjebiten i riktigt unga år, när man ändå inte vet vad man vill.

6. När jag var liten sparade jag veckopengen för att kunna köpa PM, "Peter Moosleitners intressantes Magazin", ungefär som Illustrerad Vetenskap. Jag smusslade med det här och skämdes lite grand, ungefär som om det hade varit porr.

7.
För några år sedan såg jag en BBC-dokumentär om BioSteel, ett forskargäng i Kanada som producerade spindelsiden i getmjölk, och blev så tagen att jag grät framför teven. Sen blev min hyreslägenhet ombildad till bostadsrätt, jag sålde den och använde vinsten till att plugga till civilingenjör i bioteknik.

8. Jag kan tyda kilskrift och är en av troligtvis mycket få personer i det här landet som läst sumeriska, assyriska och gammelbabyloniska. (Den andre är idag universitetsbibliotekarie i Linköping.) Jag kan ibland fortfarande sakna vår fantastiske professor, och tycker det var mitt mest oförlåtliga karriärsteg någonsin att typ lämna honom i sticket när han brett forskarkarriären som en räkmacka åt mig.

9. Jag v-e-t att människan är kapabel till precis vad som helst. Bamseregeln är bra att komma ihåg: den som är mycket stark, måste också vara mycket snäll.

10. Jag snöade in fullständigt på ultradistanslöpning redan innan jag hade sprungit min första halvmara (mitt första löparmål). Är övertygad om att hade jag känt till den kulturen i tonåren, hade jag sprungit skiten istället för att bli punkare och tigga pengar till öl. Vilket i och för sig leder till det intressanta tankeexperimentet om vad jag hade gjort idag om jag inte hade börjat med ultra...

~*~

Enligt stafettreglerna skall jag nominera tre nya tjejer till utmärkelsen och att anta utmaningen att skriva tio saker om sig själv.

Någon som definitivt är awesome är Tildo, min absoluta favorit (och stundom verbalt alter ego) i Snitsarbo. En annan tuffing är Maria, som själv kallar sig flugskiten ibland, men som troligtvis kommer att sopa banan med de flesta under kommande säsong. Sist men inte minst har vi Carina, min systernörd och ultrapartner in crime. Men vänta nu, jag måste få ta en till - Swissbabe såklart! Dig vill vi ju alla veta mer om.
I think you're awesome, girls!

20 kommentarer:

Träningsglädje sa...

Du är en otroligt fascinerande person Gullfot, på ett mycket bra och intressant sätt!

Ingmarie sa...

Jösses! Jag blev alldeles tagen! Fantastiskt! TACK för att du delade med dig!:-)

staffan sa...

Fredrika:

Du överaskar som alltid jag trodde man visste en del om dig men icke sa nicke. Utan dig och din blogg hade jag inte hittat till GAX eller tillbaka till löpningen.

Tack Staffan

Keron sa...

Shit det var verkligen en intressant lista! Du inspirerar!

The one and Only Swissbabe sa...

Spännande läsning. Jag tycker att du är en utav dom mest fascinerande jag känner. Om inte den mest fascinerande.

Fan fan betyder det att jag måste kicka liv i bloggen igen..Buhu. men okej då.

Tildo sa...

Jag skulle hämta pris här men jag hittar inget. Helst vill jag ha gottis fast inga såna där äckelremmar tack! Jumper bjöd mig och sa att dom var smarriga, men jag måste ta en massa senap på för att få ner dom. Urrrk!!

Carina sa...

För det första Tack för utmaningen!! Jag är oerhört stolt över att få en sådan utmärkelse från en person som är så fascinerande och inspirerande som du är!!

Den här läsningen var oerhört kul. Du är som en fantastiskt spännande bok, men vill inte att det ska ta slut!!

gullfot sa...

Men hjälp, ni får mig ju nästan att rodna :-)

Det gäller att plocka fram magin i det man gjort genom livet, då tror jag de flesta människor får ihop mycket fascinerande historier och mångfacetterade personligheter.

Keron, vad kul med ännu en bionörd! Ska hålla ögonen på dig. Och Carina, dig kan jag trösta med att jag tänkt bli hundra år, minst :-)

MarathonMia sa...

Du är den bästa, coolaste nörden jag någonsin mött. Min sanna idol och förebild. Som alltid.

Skröt om dina tekniska kunskaper vid middagen idag. :D

jumper sa...

Visst är det sant att nästan alla kan plocka ut godbitar ur sitt liv och packetera dem snyggt och på så vis ge bilden av sig själv som en sällsynt spännande person. Hemligheten är att inte säga för mycket. Hur långt din skådespelarkarriär hann komma innan den avbröts av familjeliv, kan man naturligtvis undra. Å andra sidan har man långt innan dessa avslöjanden anat att du är långt mer målinriktad (läs nördig)än vad som är normalt, men sådana människor ska ju också finnas. Kilskrift minsann, coolt! Det kanske vore något för snitsaren, så kan du lära dig hans språk "nujpraw". Är du hemma bland egyptiska hieryglyfer också. Jag har för mig att du läst egyptologi eller nåt. Den gamla frågan om huruvida "människan är kapabel till precis vad som helst" eller inte, får vi göra upp på stallbacken. Du får välja vapen.

Till Tildo vill jag slutligen säga att priset tycks bestå i att få avslöja tio, helst oväntade, saker om sig själv. Ha ha, känn på den!

gullfot sa...

Mia: <3

Jumper: jag tycker det är viktigare hur man ser på sig själv, än vilken bild man ger. Ofta låter människor de andras intryck och av naturliga skäl även bristfälliga kunskaper om den egna person dominera synen på sig själva. Jag tycker det finns en viktig poäng i att framför allt för sig egen skull plocka fram magin i sina livserfarenheter. Nästan så jag skulle vilja sträcka mig så pass långt att jag påstår att det är en nyckel till lycka och mening.

Att berätta för varandra, och att uppmuntra varandra att berätta är ett led i att stärka varandra. Det låter oss se det unika i våra vänner, men också det unika i oss själva. Människor
är fascinerande. På så många olika sätt!

Vad gäller min skådespelarkarriär som du blev nyfiken på kom jag så långt som scenskola, men hoppade som sagt av. I och med min familj hade jag ganska säkert etablerat mig utan större bekymmer. Min lillebror lär för övrigt hamna i Hollywood för eller senare, om han inte blir alltför pretto kulturifierad och vägrar släppa scengolvet. Men det är en annan bra historia!

Egyptologi har jag inte läst av den enkla anledningen att den årliga kursstarten inte stämde med min terminsplanering. Det blev Assyriologi istället, vilket jag absolut inte ångrar, och därmed även kilskriften. Men visst, jag hade generellt ganska bra koll på hela östra medelhavsområdet och främre orienten, inklusive antiken förstås, ända fram till hellenismen.

Kilskrift är coolt.

Maria sa...

Tusen tack Fredrika!Det här var enormt kul och jag ska genast ta tag i det. Har tyvärr varit utan dator i helgen där av jag ej kunna göra detta innan. Jag känner mig enormt smickrad - fast sopa banan med det flesta kanske inte riktigt stämmer - men jag glädjs åt varje framsteg och hoppas på att detta blir min bästa säsong någonsin. Och förhoppningsvis kommer jag att få testa på lite Ultra också, för vem vill inte få ett sånt fint sällskap som dig och Carina? Hoppas att få många nya vänner genom IF Linnéa, Ultralöpningen och allt vad löpning kan ge.

Många många kramar!
Maria

Keron sa...

Haha, bionörd har jag nog aldrig kallats förr! Men ja, det är väl det vi är antar jag! :)

Maria sa...

Fredrika! Nu finns svaren på utmaningen på min blogg :o)

jumper sa...

Ja, Fredrika Gullfot. Det är nog sant som du säger och det var kanske nåt sånt jag försökte säga. Samtidigt är andras ögon naturligtvis en förutsättning för att man ska kunna se sig själv. Ju yngre man är desto viktigare är förstås denna interaktion. Att detta med en fri och självständig självbild går att misstolka inför sig själv kan snitsaren intyga efter ett långt liv. Han vill säga att en sund självbild förutsätter att man erkänner sin känslighet för andras ögon. Han V-E-T att styrka förutsätter att man ser sin egen svaghet. Vilket naturligtvis inte alls motsäger vad du skriver.

Snitsaren har ytligt sett levt ett sällsynt händelselöst liv, men få har som han förmågan att hitta magin i sina minnen. Han är en ovanligt självreflekterande person och till och med icke-händelser och frånvaron minnen fascinerar honom. En del sådant droppar han på sin blogg med oklar adress och ännu oklarare läsning, det vill säga bild i andras ögon.

Jag funderar lite på varför det är naturligt att tycka "Wow!" när man läser dina tio avslöjanden om dig själv, ty du är ju inte ärligare än någon annan. Själv märker jag paradoxalt, att jag tycker mig förstå allt mindre vem du "är", ju mer jag får höra. Men att veta att man inte vet är också en kunskap.

Dunceor sa...

Det finns väldigt många olika sidor av dig och det är väldigt intressant. Du har hunnit med väldigt mycket får jag säga.
Jag tycker det är bra du var punkare och tiggde pengar till öl istället ;)

gullfot sa...

Maria, det är ingen tidspress på det här, ingen fara! Och du sopar ju banan redan nu när du rehabbar ;) (det är dig väl förunnat)

Keron - vi får kanske komma på ett bättre ord! :-)

Jumper: visst håller jag med dig! Samtidigt är det också så att det är många som läser, och kommentarer är inget privat samtal mellan dig och mig. Jag ser det mera som en slags paneldebatt. I det här fallet kändes det viktigt att påtala något som dök upp i din kommentar för flera läsare. Jag menar inte primärt en "fri och självständig självbild", utan att även en privat "tio-lista" kan göra gott. Det finns ju något form av tabu i att "förhäva sig", och att berätta om sig själv - ännu värre i intressanta ordalag - kan upplevas som mycket hotfullt. Men det är ju skitviktigt att värna sin historia, sina val, och sina egenskaper! Jag vill gärna ge människor råg i ryggen att se sig själva som de mångfacetterade och fascinerande varelser de faktiskt är. Och det krävs det ju ingen blogg eller utmaning för :-)

Jag tror ingen som följt Snitsarens blogg skulle hålla med om bilden av att Snitsaren skulle ha levt ett händelselöst liv. Din blogg om någon lyckas verkligen plocka fram den riktigt stora magin i i stort sett vad som helst, och absolut att även det som inte händer eller inte finns kan ges samma tjusning. Det är storheten i mina ögon.

Reaktionen att man känner en människa mindre efter att ha läst "tio saker" och liknande handlar nog om att vår bild av andra i någon mening är fyrkantiga och lite förutbestämda av vårt intryck. Vi tolkar gärna den andra personen genom denna vårt intryck glasögon, och tror oss därmed känna henne. Enkla "avslöjanden" om någons bakgrund eller ett udda intresse kan då få en mycket överraskande effekt - och det är ju precis det som är tjusningen med den här sortens bloggutmaningar. Jag har faktiskt gått ifrån att avsky dem till att inse denna tjusning, lite grand beroende på utmaningens formulering förstås.

Dunceor: varför visste jag att du skulle skriva så?!?! :D Hunnit med och hunnit med, jag är ju inte så himla ung längre. Det är tio år mellan 30 och 40 till exempel, och tänk vad oerhört mycket man faktiskt hinner med på tio år! Om man inte tillbringar dem framför TVn förstås. Men då blir man å andra sidan en kanske ohyggligt intressant expert på TV-serier och sport! Det är omöjligt att inte göra något av sitt liv, egentligen.

jumper sa...

Ja, förutfattade meningar utifrån vad man tycker sig känna igen bestämmer naturligtvis mycket, men känslan att veta allt mindre är framför allt relativ, eftersom viljan och ibland till och med behovet att veta mer växer med ökad information, i synnerhet när den som i sådana här sammanhang aldrig mer än antyds. Någon forkare formulerade någon gång på 1980-talet Neymarks lag: "Behovet av ny kunskap växer med kvadraten på kunskapen". Då handlade det om naturvetenskap men kanske gäller den även här, även om åtminstone jag drar mig för att fråga alltför närgånget. Det är ju trots allt bara en "paneldebatt" och ingen snitsarintervju, där de logiska följdfrågorna ställs (även om snitsaren är återhållsam med svar).

Snitsaren gillar din slutmening till Dunceor. Det gläder honom också att du uppskattar hans memoarer. Stay tuned!

Lasse sa...

Ja jösses, jag kan inte säga annat än att du är en fantastisk människa! Men det visste jag ju redan! :)
*kram*

gullfot sa...

Jumper är alltid välkommen att fråga mera. Förslagsvis via mail om det känns för närgånget. Det är inte min avsikt att lägga ut rökridåer, om någon blir mer intresserad är det väl bara kul :-)

Lasse: vad säger du, finns nog flera bra historier, eller hur? :-) Kram tillbaka!