15 augusti 2008

Forskare i fält

Ni har väl inte missat att ingen mindre än Rune Larsson har börjat blogga? Tack Peter för tipset, Team Fakta är banne mig den bästa ultranyhetskanal som finns.

Jomen alltså, jag vet inte om det är för att jag mörkar den taskiga träningen på sistone inför mitt undermedvetna, eller att jag i sann nördanda helt enkelt relaterar allt jag gör till löpningen. Men faktum är att såfort jag ankom i Newcastle i måndags så noterade jag att förhållandena här är utmärkta i träningssyfte. Psyket, uthålligheten, gilla läget med gott humör, anpassningsförmågan. Det är inte i första hand labbet och experimenten jag tänker på (även om dagarna blir längre än långa), men bland annat så är jag inackorderad i studentlägenhet på mörkmurriga Richardson Road. Ni vet, en sån man delar med fem andra.

Richardson Road Flats - där alla har persiennerna neddragna. Jämt.
Vi har en (1) gemensam toalett och dusch, och ett pentry som är mindre än i lilla lägenheten därhemma. De nakna tegelväggarna och den fläckiga heltäckningsmattan andas en pover misär som smakfullt matchas av de enorma varningsmärkena på alla dörrar som på grund av brandsäkerheten inte får ställas upp. Det är så pass lyhört att jag även hör allt mottagaren säger när Joana från Polen sitter och skajpar på sitt rum. Till råga på allt kommer varmvattnet att stängas av från och med nästa vecka pga. renoveringar, så vi kommer att få duscha i någon slags idrottshall som skall ligga i närheten.

Priset tas ändå av taklampan i mitt rum, beståendes av ett enkelt lysrör som konstant surrar, spottar och fräser exakt som i Twin Peaks. Men vad står man inte ut med för att få lite ljus. "It is nice to visit a thirld world country once in a while" skojade underbara Professor Gilbert jag är på besök hos cyniskt, efter att ha satt den första chocken i halsen då han och min chef gentlemannamässigt installerade mig och mitt bagage i lägenheten.

Båda i det närmaste insisterade på att få ordna något bättre åt mig, men själv är jag mer än nöjd med boendet - det är ju utmärkt träning. Och nu har Rune i ett blogginlägg öst vatten på min kvarn. Eller, egentligen pratar han väl inte om sjabbiga studentboenden utan säger "Idrottsmän och kvinnor borde sova på balkonger, klippor, under granar och i tält som ett led i träningen", men i princip så är det samma anpassningsförmåga som tränas - eller hur.

Kanske är det den gamle fallskärmsjägaren Rune som också är min skyddsängel här. Idag begav jag mig äntligen ut och sprang en runda mellan två körningar, och hittade en lapp på en anslagstavla som gjorde mig så glad och upprymd att till och med helgens planerade äventyr längs Hadrian's Wall bleknar: The Outdoor Fitness Company har militärinspirerade träningar i stadens parker och grönområden inte mindre än fyra gånger i veckan, och gissa om jag skall dit i morgon!

Sjyssta träningskoncept i främmande städer tackar man inte nej till!

9 kommentarer:

Anonym sa...

Toalett och dusch? Luxury!!!

gullfot sa...

Jumper: eller hur!!

Benet sa...

Haha, håller med jumper. Överdriven lyx! Och pentry dessutom...

Härligt skrivet inlägg och helt rätt inställning. Psyket skall tränas, precis som kroppen för att bli en bra löpare. Det känns liksom lite mer rock'n'roll att leva (och träna) under usla förhållanden. Duktighetsfaktorn ökar (linjärt? exponentiellt?) med de dåliga förutsättningarna.

Kör hårt! Ser fram emot ett inlägg om militärövningarna i parken!

Magda Gad sa...

Hahahahaha, underbart inlägg!!!

Även jag ser fram emot rapport om utomhusträningen.

Och du, vad sägs om att flytta ut från lyan och slå upp ett tält i stället? DET skulle RUNE gilla :-)

Dunceor sa...

Jag hade en kompis förr i tiden som på sommaren sa upp sin lägenhet och bodde i tält, det var lite hardcore. Sen att han la alla pengar han tjäna på det på öl istället behöver vi väl inte prata om =)

Anonym sa...

Fy tusan vad otrevligt det lät. Jag hade checkat in på närmaste schyssta hotell, tagit taxi till och från labbet och satt upp det på jobbet. En utskällning hade man väl fått sen, men det hade det varit värt :)

Helena sa...

Haha, vilket underbart boende det ordnats för dig! Jag förväntade mig nästan stormkök, utedass och div. vägglöss krypandes över dig på nätterna!

gullfot sa...

Benet! Rock'n'roll, precis, du har verkligen sammanfattat grejen i ett enda ord!

Magda, det hade varit grejen, och tänk vad glad institutionen skulle bli med alla besparingar, ha ha! Själv fantiserar jag mest om att ha en brits brevid instrumentet jag kör.

Det var intressanta prioriteringar din kompis hade Dunceor... men visst, killar brukar ju vara förtjusta i att pinka i det fria och då fick han ju max av den varan ;-)

Medeldist, så illa är det inte, eller det är så illa men vad fan spelar det för roll. Hotell förresten, även om det hade varit ett riktigt flådigt ställe hade jag i ärlighetens namn lidit mer av att tvingas leva på restaurangmat i två veckor. Nu har jag i alla fall kök :-)

Helena, än så länge har inget utedass krypit över mig och jag tror inte vägglössen trivs på kalt tegel. Sängen har för övrigt någon form av galonöverdrag (mysigt va), men lakanen är sprillans!

Karin sa...

Underbart inlägg :-) Jag blir alldeles nostalgisk (det var visserligen kenyansk studentkorridor, men ändå). Visst börjar man trivas förvånansvärt fort ändå?