Ähvadfanlöpning

Jag beundrar de människor som påstår att de längtar efter träning när de har uppehåll någon gång. Som känner spring i benen, och blir tokiga om de inte får komma ut på en löprunda på några dagar. Jag är inte sån.

Missförstå mig inte, jag älskar att träna, men jag behöver tydliga mål, program och fasta rutiner. Det är vad som får mig ut på vägarna. Längta efter löpning gör jag egentligen bara efter ett riktigt bra pass. Jag springer inte på lusta. Jag har bestämt mig att jag är löpare, så är det bara.

Hursomhelst, fredag idag. Efter en kaotisk vecka. Svårkombinerat med heltidskurs och jobb om det samtidigt är småknas på jobbet och kursen kräver såväl extra projektarbete och duggaplugg just denna vecka. Jag har blivit ganska bra på att ändå inte låta löpträningen lida under sådana förhållanden, men bara ganska. Veckans andra pass kom lite i kläm. Teknikintervaller var det tänkt efter senaste gångernas formfadäser. Eftersom mina teknikintervaller inte är så ansträngande, var det ju inga problem att skjuta dem framåt en dag, närmare långpasset. Fredag istället för torsdag. Slutkörd dock när jag kommer hem tidig kväll, skjuter på teknikpasset ännu än dag. Teknik lördag, långpass söndag, det går ju bra det med. Karln skall ut och träffa gamla gymnasieklasskamrater, sedan dra vidare och dansa. Så jag fastnar framför datorn med coola skejtarlänkar jag fått av min chef.

Så rätt vad det är ryter den inre löparvargen till. Äh vad fan. En autopilot jag inte visste fanns slår på och likt en fjärrstyrd missil känner jag hur jag låser mot målet. Här skall ut och springas. Snabbdistans. Just because.

Benen är inte särskilt pigga men jag kämpar på. Det är jobbigt. Bara bita ihop och - jobba. Jag SKA hålla tempot. Nogslappat för säsongen. De åtta kilometrarna känns dyrköpta, snabba pass brukar jag normalt endast bränna av när skorna är på bushumör. Denna gång går jag på ren mental styrka. Ett simpelt äh vad fan. Hjärnan må vara ett av de mest komplexa organ vi har, men när det kommer till kritan är den allt bra simpel...