02 januari 2010

En nyårshistoria

Okej, jag skall erkänna en sak, jag är faktiskt lite kär i Kristina Paltén. Nu är jag inte ensam om det, för alla jag vet som träffar Kristina blir sådär lite småförtjusta och kära och vill från den stunden inget annat än att få hänga med Kristina ibland. Eller jättemycket. Kristina tittar en nyfiket rakt i ögonen och ler, och alla jordens isar smälter liksom. Kristina drar ut på äventyr, riktiga äventyr, och bär allas våra drömmar i vattenflaskan dinglandes från kamelens sadel på sin ritt genom öknen, vår längtan i de stavar hon stakar sig med över Alperna, vårt hopp i den visshet med vilken hon bestiger den Nya Världens högsta berg.

Men framförallt springer Kristina ultra. Och framförallt är hon, lyckligt ovetandes, min mentala mentor inför Swiss Alpine som jag har som mitt stora säsongsmål för 2010. Jag pumpar henne på info och råd så fort jag får tillfälle, och jag inbillar mig att bara det faktum att befinna mig i närheten av henne smittar av sig med lite extra kraft att ta sig an de där Alperna. Swiss Alpine är inte vilket lopp som helst, om ni frågar mig. Hey, jag är född i Schweiz. Sakta men säkert lägger jag min personliga historia för mina fötter, tecknar mina egna blodådrors karta över kontinenten. Det är vad löpning handlar om, i min bok.

Jag gillar att vara sådär lite avslappnat vidskeplig. Nyår, en högst mundän företeelse, har alltid varit fett laddad med siarkonster och magi. Jag kommer ihåg min barndoms Bleigiessen som ett av mina starkaste minnen av annars sporadisk familjetradition, då man smälte blyfigurer i sked över en vanlig stearinljusflamma för att sedan hälla smältan i kallt vatten och tyda det stelnade resultatet. Småspik betydde bekymmer vill jag minnas, sådant kunde de vuxna föralldel råka ut för. Själv fick jag sällan småspik, utan kammade varje år hem fullträff i form av fantasieggande, sammanhållna och modernistiskt fraktala blyskulpturer med oändliga tolkningsmöjligheter för vad det nyförlösta året skulle bära med sig i sitt sköte.

Vi brukade gräla lite om vem som skulle få hunden, men svampen var också helt okej.
När Mary, Johan och Carina och jag igår begav oss till Salong Giraff på Folkoperan där redan tre ytterligare kompissällskap väntade hade jag på känn att jag skulle träffa någon mer bekant, men som jag inte visste skulle komma just dit. I tanken lekte jag med idén att denna person rent symboliskt skulle få en alldeles särskild betydelse för hur mitt 2010 kommer att utvecklas. Och eftersom jag som sagt sällan får småspik väntade jag alldeles särskilt på denna exklusiva och viktiga person.

Efter en fantastiskt rolig varieté som avslutades med ett tårkanalsvidgande magiskt snöfall trängde vi in oss i Folkbaren för efterfest. Och vem springer vi på om inte - Kristina Paltén. Kristina strålar av inre nyårsglitter och kvittrar på som bubblande champagne med sin sedvanliga smittande entusiasm, förhör sig om våra löften och mål för 2010, och jag ler, bara ler.

Jag ska springa Swiss, Kristina, och du ultragudarnas nedsända budbärare har just visat mig att det kommer att bli en fantastisk resa jag sent skall glömma. En ängel av styrka och glädje att bära med mig i mitt hjärta, allt från de plågsamma backintervallerna på träningen till den stora fest då loppet går av stapeln.
Alperna väntar - holleradihiahoo!

18 kommentarer:

Karin sa...

Vad häftigt! Bättre tecken än så kan du inte få? Det är bara o köra!

Swissbabe sa...

!!!!!!!

MarathonMia sa...

Du skriver så fantastiskt människa! Håller med om Kristina, en härlig, rakt igenom närvarande inspirationskälla.

Ditt år kommer bli helt fantastiskt! Följ bara tecken och TRO.

funrun sa...

Mmm, Kristina är verkligen lät att ta in i sitt hjärta! =)

2010 blir Ultraschmultrans kalasår!

Benet sa...

Wow, Swiss Alpine. Mein Gott! Ska bli fantastiskt kul att få följa dig i dina förberedelser dit och sedan genom själva loppet. Otroligt inspirerande!

Jajamensan, det här året har sannerligen börjat bra!

Lätt bloggskadad jumper sa...

Suuuuperpepp !!!

Själv tillbringade jag tolvslaget på en buss mellan Mörby och Vallentuna och den första människa jag såg var en yngling som satt några platser framför och sov med byxorna nerspydda. Bör jag tolka detta som ett omen inför mina enda inprickade lopp 2010, Kungsholmen runt och Stockholm Marathon?

Snitsaren tittar intresserat på blygjutningssetet. Han har aldrig spått i bly men han minns sin barndoms gjutning av tennsoldater och sin ungdoms gjutning av blyplattor till en blyväst i Valerij Brumels anda. Han visste inte att det räckte med värmen från ett ljus för att smälta bly utan använde själv en glödhet spisplatta.

Vidare undrar snitsaren om Kristina Paltén, finns på riktigt eller bara är en dröm som allt annat gott i bloggosfären.

Schweiz har däremot både snitsaren och jag sett med egna ögon och jag minns att det var "j*****t" höga berg där *ryser lite* !! :-( . Är gullfot FÖDD i Schweiz? !!!! Say no more liksom. :-P :-D

Zingo sa...

Swiss alpine gud va kul, det kommer du klara galant. Jag är också grymt sugen på detta lopp så jag hoppas också få möjlighet att springa det innom snar framtid. Ses vi på TEC föresten?
/Zingo

jumper sa...

(Nu nästan avprogrammerad)

Snitsaren som inte kan släppa ämnet undrar om man köpte en ny kartong blyfigurer varje år och vad man i så fall gjorde av det använda blyet. Slände man det bara i soporna (Hur miljövänligt är det på en skala?) eller fick man bara välja figurer första gången och sen år efter år smälta sina småspik eller vad man fått året innan, eller fanns det gjutformar så att man kunde få tillbaka hunden, svampen, klockan, ölstopet, flaskan och kärven (? eller vad det är)? Tyvärr sålde snitsaren sitt blyvästbly (6 kg) i en metallaffär i Albano på 1990-talet annars hade det varit kul att pröva. Stearin är så ofräscht.

Carina sa...

Ja du Freddy, jag tror ju inte att 2010 kommer att vara ditt år. Jag är helt säker på att hela 2010-decenniet kommer att vara ditt!!! All the way!! Det är ultraschmultratider nu

Angående Swiss Alpine, jag fick igår ett mail från en ängel. Mitt huvud har börjat bliga uppåt, uppåt mot alptopparna.

Kram och tusen tack för en underbar nyårskväll!!

Ingmarie sa...

Säger som Mia; Du skriver så förbenat vackert och bra att jag börjar nästan GRINA!Och Kristina...Ingen normal människa kan klara sig undan hennes smittsamma glädje, hennes godhet och vackra ögon. Jag upprepar för säkerhets skull; i-n-g-e-n. Helt klart var det ett TECKEN! :-)

gullfot sa...

Tack alla! :-)

Karin, visst är det kul! Mental pepp är minst lika viktig som fysisk träning.

SB: . Nu kör vi!

Miababy, tror gör man i kyrkan - och i ultraspåren :D

Funrun: tror i och för sig inte kalaset kommer att slå förra året löpmässigt, men när det gäller alla andra plan så blir det så kalas så det ba, KALAS!

Benet, själv sugen? :-)

Jumper, dina järtecken rimmar väl ganska väl med en berömd sentens du brukar komma med. Spy kan du lika gärna göra hemma i Vallentuna, så varför inte satsa på längre och softare istället? ;) Kristina har du träffat i högst levande person, vi sprang ju till Järna tillsammans. Tjejen i rött längst ut till vänster på denna bild: http://dansel.se/hj2009/
Att slänga blyklenoderna i soporna var icke tänkbart (måhända att de vuxnas småspik hamnade där), utan man sparade den tills den några veckor senare var bortslarvad bland alla andra leksaker och prylar. Det var nya satser och därmed nya figurer varje år. Kärven, det var ju intressant - vill minnas att vi aldrig lyckades komma på vad den där tråkiga saken egentligen skulle föreställa. Den låg längst ner i hierarkierna, så att säga. Blyväst?? Kommandotrupp IK Kometen?!

Zingo min vän bland sanddynorna! Jag är anmäld till 50 miles men är inte hundra på att jag kommer att hinna med mängdträningen till dess. Det är styrka till februari som gäller, och jag får se vad det blir för besked av min tränare. Ses där gör vi dock garanterat, i någon form! :-)

Carina, jag räknar iskallt med dig. Du var ju också med på Folkbaren! ;)

Ingmarie: :-) nu väntar jag bara på att få träffa dig också

urb sa...

God fortsättning Fredrika. 2010 är år för mig, och säkert för dig också, då alla gränser inom löpning sprängs.

Drömmer om UTMB och Spartathlon-distanser varje dag hehe

jumper sa...

Nej blyvästen bar jag i min egen kamp mot höjderna. (Den var så nördig att jag bara tränade med den i hemlighet och dolde den under träningsoverallsjackan när jag hoppade. Om det var nån bra träning vet jag inte, men Brumel påstods som sagt ha en sån).

jumper sa...

Aha, DEN tjejen! (Jag som trodde att det var du som fick liv i mig sista milen till Järna).

Dunceor sa...

Det är rätt så roligt, jag har (som du kanske vet) tatuerat HARDCORE på magen. Frågan är om den tatueringen inte passar bättre på dig =)
Och ja, Kristina är enormt trevligt!

Anonym sa...

Wow! Dubbelwow! Jag blir så lycklig när jag inser hur spännande det blir att följa din väg mot Swiss. Heja dig!

askan sa...

Härligt med riktiga idoler och inte bara såna man ser på teve... Jag skaffade mig själv några under året 2009, men jag är för blyg för att avslöja dem :)

Ska bli kul att följa din väg mot Alperna!

Anonym sa...

Salig är den som vågar planera sin framtid. Det där låter riktigt skoj.

Kan du lova att du inte springer genom europa för att komma till starten? Det finns cykel...

God fortsättning!