31 maj 2009

En hård dag på jobbet

Vaknade igår eftermiddags mitt på Vallhallavägen och insåg shit, jag springer marathon. Jag som skulle ha laddat kropp och psyke, iklätt mig mina mentala bilder, pluggat in dagens strategi i ryggraden och stå där i startfållan, förberedd och färdig för uppgiften. Nixpix, helt plötsligt befinner jag mig i en krälande orm av människor i alla sorter, storlekar och nationaliteter och konstaterar att jag åtminstone haft den goda turen att lägga mig i högerfilen på skuggsidan. Vad var dagens mission nu igen? Just det, springa någonstans mellan 5:30 och 5:40 minuter per kilometer. Så långt som det går. Och allra helst i 42195 meter.

Mitt naturliga cruisingtempo ligger ungefär en minut högre. Inte att det är några större problem att hålla säg 5:35, åtminstone i några kilometrar, men det går inte av sig själv, utan jag måste fokusera på det. Stenhårt. Släpper jag tanken så droppar jag av direkt. Någonstans vid fem kilometrar inser jag att jag inte kommer att hitta Söderbruttan, BonVivant och E-maria som jag tänkt bilda klunga med, men också att den fart jag håller känns ansträngande redan nu. På tok för ansträngande. Mil kanske, ja. Men mara? Ett sinnessjukt experiment. Helt i min smak.

Efter sex kilometer vet jag att vad jag än gör idag så är det pers. För längre än så har jag aldrig sprungit i det tempo jag håller. Det är tungt att sätta milen, men det är bara att bita ihop och tugga vidare. Inte släppa. Plockar sammanbitet på mig en gel och byter till svampkeps vid IF Linnéas supportstation på Söder Mälarstrand, och hoppas de inser att jag inte ha ork över att vara glad på utsidan också.

Sammanbiten i 42,2. Foto: IF Linnéas supportstation
Förbi Stadshuset inser jag att det var här jag blev varvad av Willy Korir förra året. Nästa etappmål blir därför att hålla undan utan att täten hinner ikapp, så länge jag kan. På Karlavägen, där Szalkai älgade förbi i fjol, har den tanken vässats till att inte bli varvad överhuvudtaget. Katsching, och jag springer över halvmaramattorna med ytterligare ett pers i bagaget. Hur länge ska jag egentligen orka hålla den här farten? Tar det aldrig slut, liksom?

När jag passerar 30-kilometersstrecket i Gamla Stan tänker jag en enda tanke - det är nu jag är stark. Den som följer mina femkilometersmarkeringar på nätet eller via SMS kan konstatera att jag springer hyfsat jämnt, men inte i närheten av sub4. Marginalerna finns inte helt enkelt. Faktum är att jag klarar uppgiften och håller mina 5:30-5:40 på raksträckorna loppet igenom, men tappar grymt med tid i vätskekontrollerna då jag blir allt dummare i huvudet och mest irrar omkring bland alla muggar, plus att jag följer GasellBeckys råd och går uppför Pålsundsbacken. Och se, Västerbron varv två är inga problem, benen är hyfsat lätta uppför även om tempot är ett skämt.

Fucking håll ihop nu, maran är snart över. Lovar mig själv att få gå i Torsgatsbacken för att suga i mig en gel, men rätt vad det är så är jag redan uppe vid St. Eriksplan. Då är det bara en sak som gäller - kräma på. Allra sista chansen att övertrassera anaeroba tröskeln och gå in i väggen eller vad som nu kan hända. Sablar vad jag går om folk. Inne på Stadion vrålar folk och hejar när jag spurtar om ytterligare några placeringar, och när jag passerat mållinjen på sköna 4:14:33, nästan en halvtimmes förbättring från perset i Månkarbo, är jag bara jävligt glad att det är över, även om det gick lite väl hastigt och lustigt på slutet.

Man brukar få klämkäcka råd om att "passa på och njuta också", men gårdagen var fan inget party, det var bara jobb från första kilometern till sista. A job well done, om jag får säga så själv. Och det får jag, för idag är jag gud.

32 kommentarer:

Snabba fötter sa...

Härligt jobbat Fredrika!

Grymt imponerad av hur du håller tempot ända in i mål och plockar placeringar, när en annan bara "dör".

Magdalena sa...

Starkt panneben Fredrika! Du är spm gjord för såna utmaningar. Är det en kjol du springer i? Coolt men får man skavsår på låren?

askan sa...

Fantastiskt! Kapaciteten är en sak men du hade psyket också.

Du är nog den enda jag känner som persade på Stockholm i år, verkar som ni hade det rejält tufft!

Micke sa...

Jävligt värt det efteråt att pressa sig. Då kan man strunta i att det inte var så kul under tiden.

Men det är don efter person och beror på målsättningar.

Men allvarligt talat, sprang du i kjol? Ser så ut på bilden.

Elin sa...

Bra kämpat :-)

Peter Nilsson sa...

Jämna fina km-tider ända in i kaklet, du är en evighetsmaskin ju! Grattis till en hel radda med personbästa

elastaflickan sa...

F-n vad du är bra! Grattis!!!
Men du måste berätta vad det är för kjol du sprang i :)

Sara sa...

blev så glad av att se dig springa igår, även om det var du som vinkade först. ledsen för det. men sedan gjorde du min dag! och varenda gång du skriver ett till blogginlägg gör du min dag. tack för det!

Dunceor sa...

Du är en av få som jag vet som gör det helt rätta, nämligen springer jämnt. Själv så kroknar man alltid i slutet. Grymt lopp och vi visste att du hade det i dig. Roligt att ses igår!

Om två veckor beställer jag nya skor i alla fall =D

jumper sa...

Det här med att springa maraton verkar kul.

Tänkte skriva: "Om du märkte några som som stod vid sidan av banan och åbäkade sig, så var det publiken som hejade och de som sprang ivägen för dig var det de andra löparna", men det är nog bara som jag är avundsjuk.

Jag gillar formuleringen: "håller mina 5:30-5:40 på raksträckorna". Det är klart att du fick sakta in i kurvorna!

Har jag sagt grattis? Jaha, då så!

Fredrika sa...

Shit vad ni är snabba - jag har ju knappt hunnit skriva klart :-)

Snabba Fötter: många låååångsamma långpass!

Magdalena: visst är det en kjol! Ni är många som frågar, så här kommer lite info. Märket heter Atalanta Athleticwear och är från USA. Jag har köpt mina på Zombierunner. Man får inga skavsår, tvärtom är det riktigt skönt att det fläktar runt låren. Men viktigaste detaljen av allt: fickorna. Här får man plats med perfektaflaskor, så kjolen blir liksom sitt eget vätskebälte, fast mycket skönare. Bra även för gel, salttabletter, iPod m.m. Man ser inte klok ut med fickorna fulla (de sitter liksom på höfterna för att inte störa löpningen) men det fungerar asbra.

Askan: kan säga såhär, det krävs lungor, hjärta, ben och psyke för att springa. Benen var inte begränsande, gränsen sattes av lungor och hjärta - men det var fan psyket som jobbade!

Elin: tack!

Peter, jag är en makalös manick ;)

Tack elastaflickan! Skrev lite mer om den längre upp :-)

Sara: missade er helt första varvet, men var jätteglad att se er andra. Fast värst vad ni var svåra, jag vinkade länge som en idiot ju ;-) Var det Nilla som såg mig först? Du var så tjusig att jag knappt kände igen dig :-)

Dunceor: den här gången trodde jag allvarligt att jag skulle sacka rejält på slutet. Visst sackade jag, men det skiljer inte mycket. Är lite förvånad själv - men det visar samtidigt att laktattesterna har rätt. I'll be damned... Det var skitkul att ses, håll tummarna för mig att NB RC130X kommer i min storlek också. Annars får jag dra till Japan, de är enligt mässnubben från deras japanska kollektion. Fast mina nya Adidas Adizero Adios som jag köpte som marapresent är också ganska coola :-)

Annika ~ Bon Vivant sa...

Pinglan... jag tar alla chanser att säga att du är grym! Du gick ut, utförde och cashade in. Katsching!

Fredrika sa...

Jumper: det var inte ett dugg roligt någonstans. Och din tänkta men oskrivna (he he) kommentar hade varit högst träffande. "Raksträckor", okej, ja, vad heter det egentligen när det inte är backar...?!

Annika: Ditto!!! :D Fast nästa år blir det Soteleden

Fredrika sa...

Oj Micke, det var inte meningen att hoppa över dig! Det är precis som du säger. Och vem kan motstå ett plagg med mottot "run like a goddess"? Spellista kommer, ska bara konvertera listan till nåt läsbart format...

Mackan sa...

Bra jobbat! Jag ska fan oxå börja springa i kjol...

Annika ~ Bon Vivant sa...

Soteledens Terränglopp it is! Farsan sa att han sprungit på 80-talet och det var förjävligt (läs Munkastigigt+)! Helt i vår stil alltså.

Carina sa...

Grattis Fredrika!! Fan vilket pannben du måste ha, kan man köpa sånt på samma site som kjolen, i så fall får jag nog shoppa loss där!!!

Grymt imponerande!! Du är Gud!

Fredrika sa...

Spellista: Länk till Picasa - klickar man på förstoringsglaset uppe till höger ("magnified view") så tror jag det funkar!

Tack Mackan! Kan rekommenderas särskilt till de där häftiga skotska bergsmarorna!

Annika: Sote-Sote-Sote-Sote :D

Carina: tack!

Karin sa...

Grattis igen Fredrika! Helt otroligt bra dag på jobbet får jag säga. Vad jämnt och fint tempo du höll! Jag ska nog också börja ultraträna lite mer. Du är min idol! =)

Ingmarie Nilsson sa...

Jag säger det igen; GRATTIS! Sketabra jobbat! Och nästa gång kapar du bort de där ...14.33 :-)

Micke sa...

Du kan ju inte skriva på massa konstiga språk, tur att detta finns så att man kan översätta lätt: http://labs.mozilla.com/projects/ubiquity/

Playlisten var ok (jag är ingen man av superlativ). Men jobbigt med picasa som har en miljon med scripts som jag måste sätta på. Ok, en add on till: http://noscript.net/

Mer analys senare.

Dunceor sa...

Jo jag vet, jag vill ju åka till Japan bara för att kunna köpa på mig massa lättviktsskor. Om man kollar Asics japanska sida har de typ jättemånga schyssta skor. Vi får hoppas den trenden kommer till Sverige också!

Jossan sa...

Heja Fredrika min hjälte!
Du är så jäkla bra, stort grattis till väl genomfört marathon och PB!!
KRAMAR i stora lass!!

marathonjohan sa...

Grattis till ett grymt lopp och nytt PB! Kan ha skymtat dig längs banan men är inte säker...

Fia-Lotta sa...

Stort grattis Fredrika! :D Jag höll ut tills vi sågs på Södermälarstrand ungefär, sedan strejkade mitt knä pga av att jag inte klarade hålla löpsteget längre utan haltade av hälsporren. Jag fick hoppa in för ett besök hos Jessica och tejpa om foten.

Du är grym!!!!! :-)

Snorkfröken S sa...

Helt underbart grym - och stabil! Och ta me tusan om man skulle vilja ha det sådär på jobbet varje dag. Då skulle uttrycket Thank Good it's Friday vara ganska förståeligt :)

Benet sa...

Snacka om det Fredrika, det är en sjukt bra tid du presterar. Igen! (Lidingö Ultra var bara början...). Härligt! Och ändå hade du energi över att sprida på festen efteråt! Härliga, härliga du! Ett START GRATTIS från Skåneland!

Sofy sa...

GRYMT!

bureborn sa...

Vilken styrka Fredrika! Jag blir mållös och klarar inte mer än skriva GRATTIS!

Henrik Johansson sa...

Härligt! Du persade tre gånger i värmen - jag lyckades knappt ta mig runt min vanliga runda på 12km. Så jäkla imponerande!

MarathonMia sa...

Det ska svida när man persar. Det heter inte mara för inget. Jag kan inte säga att det var kul. Men det var roligt. Går inte med ord att beskriva hur något så fruktansvärt kan kännas så enormt, hur man kan vara glad på insidan och lida på utsidan samtidigt. Det är ingen lek - de är en mara. Bara att genomföra. Du var inte gud i lördags - Du är ALLTID gud. Det är din ödmjukhet som tonar ner dig ibland bara. Grattis ultrakompis till ett PB. Den dagen du vill spräcka 4-timmarsgränsen så gör du också det. Inga tvivel.

Pappa Brun sa...

FETT!