"ska bara"

Alltså, det där uttrycker jag "ska bara" det ena och det andra... borde inte det räcka som varningssignal? När "ska bara" dyker upp i tankarna, skall man då inte för sin egens bästa skull genast istället dra öronen åt sig och ignorera illa kvickt det där man "bara" skulle?

Nu talar jag inte om det "ska bara" som dyker upp när man har något viktigt att göra men först vill kolla mailen och sedan fastnar i bloggosfären för att till sista ägna några oändligheter åt internetfönstershopping. Den varianten är för uppenbart ondsint för att det överhuvudtaget skall finnas någon ursäkt för att trilla dit (vilket man likförbannat gör titt som tätt, men det är en annan fråga). Nej, nej, jag talar om den långt mer förrädiska kusinen, den som när man bestämt sig för lugna pass istället "bara" måste testa lite extra backe, några extra vikter, bara aningen snabbare. För långpasset är ju inte förrän i morgon/övermorgon/whenever. "Ska bara" köra några jättesmå pytte intervaller idag, det är jättelugnt... NOT.

Kollade min träningsdagbok och inser att jag inte haft ett lugnt och behagligt långpass på långt över en månad. Istället har jag ökat tempot, gett järnet i backar, kört intervaller och gud vet vad. Visst, jag tränar långtifrån så hårt som snabba löpare som hållt på ett tag. Men jag tränar definitivt för hårt för mig själv när jag väl kommer till skott. Och min snitthastighet har inte blivit snabbare, så det är inte så att jag blir särskilt mycket bättre heller på att köra som jag gör.

Hursomhelst, ett problem har varit jobbet den senaste tiden, jag har gått en kurs som gjort att jag inte kunnat styra över min tid som jag brukar, vilket fått taskiga konsekvenser för träningen. Och när jag då äntligen fått till ett pass, har jag velat ge järnet, trots att jag egentligen känt mig sliten. Men nu skall det bli ordning på torpet igen. Över påskhelgen har jag smidit stora planer. Mer yoga, och återuppta styrketräningen i form av ett klassiskt oldschool-program med bara fria vikter - ahhhh. Inte ta det lugnare alltså, men träna mera på allsidigheten för att med gott samvete kunna ta det "lugnare" med löpningen. Ja, åtminstone långpassen då. Träna smartare, liksom.

Var kommer nu "ska bara" in i bilden? Jo, jag var tvungen att sumpa söndagens långpass för jag var för slut. Bestämde mig att jag skulle vila ett par dar till istället, och istället styrketräna på måndagen. "Ska bara" göra liiite knäböj... jaha, och hur pigga tror ni mina ben är på att springa idag då?? Nej, just det. Så nu blir det långpass I MORGON istället. Om jag inte är för slut igen. Jag hade ju tänkt vila idag, men för någon timme sedan fick jag för mig "ska bara" köra ett pass yoga. Arrrghhh.