Årets sista långpass

För en månad sedan dök det upp på löparforumet på puls, inlägget med rubriken "Årets sista långpass". Det tog några dagar innan jag kollade vad som egentligen avsågs, då tråden verkade leva vidare istället för att tyna bort som vanligt när någon skriver om dagens träningsbedrifter.

Det var en kille som förra året den 30:e december hade roat sig med att springa mellan förorternas olika MacDonalds. I år tänkte han göra om bedriften och även bjuda in andra. En sträcka på dryga 64km, med start och mål vid Slussen, via Strandvägen, Gärdet, Danderyd, Sollentuna, Akalla, Jakobsberg, Bromma, Alvik, Kungsholmen och så åter Söder via Västerbron. "Häng med och jogga så länge du orkar", löd inbjudan. Just den typen av aktivitet som sätter grillor i mitt undermedvetna för att sedan växa sig oemotståndligt starka.

Nu har jag ju min ordinarie söndagsträning med Team Stockholm Marathon att tänka på, 14 km närmare bestämt på dryga 90 minuter. Så visst skulle jag få springa "långt". Bra mycket längre än vad jag sprungit som längst sedan september, och en icke föraktlig utmaning i sig.

Men ändå. Det är ju de här killarna jag vill springa med. Jag vill ju också bli ultralöpare, och inte bara ännu en sån där medelmåttans maratonmotionär. De senaste två dagarna gick jag omkring och led och våndades. Till sist tog jag mod till mig och mailade initiativtagaren. Som svarade såhär:

- Det skulle vara jättekul om du kom och sprang så långt du vill.

...och många trevliga rader till. GIVET!!!!

Nu är jag så till mig av längtan och förglädje och förväntan att jag knappt kan hålla mig tills i morgon. Det här blir allra jävla bästa nyår på länge. Det skall bli så himla tokkul att jag saknar ord. Hoppas, hoppas hoppas bara jag kommer kunna somna - för i morgon 8:30 bär det av för årets sista långpass och garanterat största äventyr!